Svarta Björn


Blant höga fjäll och vidder, långt nord det var en gång
At rallarfolket knogat på banan dagen lång
Där också var en flicka som prövat fröjd ock nöd
Och Svarta Björn var namnet som över Norden löd
 
    Svarta Björn i höga nord
    Vilar nu i Nordens jord
    Svarta Björn i höga nord
 
Där mellan berg och dalar, blant Nordens barska män
Hon fikk sin rallarsaga, i dag vi minnas den
Hon var en stor hjältinna blant rallarfolket där
Var hon och Värmlandspojken varandra hadde kär
 
    Svarta Björn i höga nord
    Vilar nu i Nordens jord
    Svarta Björn i höga nord
 
Hon var en rallardrottning uti et arbetslag
Fast om hon änn var kjöksan vid spisen varje dag
Vi hissar hedersflaggan för hon som jobbat har
För rallaren i Norden, hon får nu sin fanfar
 
    Svarta Björn i höga nord
    Vilar nu i Nordens jord
    Svarta Björn i höga nord
 
Nu banar går mot Norden, där mang en rallar dog
Vi reser nu bekvämligt och glömmer deras knog
Men hon den ända kvinnan som aldrig svikat dem
Var ljuset i barakken, som var en rallars hem
 
    Svarta Björn i höga nord
    Vilar nu i Nordens jord
    Svarta Björn i höga nord
 
I dag till hennes ära vi sjunger denna sång
Hon var en rallars flicka i höga nord en gång
Vi ägnar denna visan til hon som tok sin törn
Den underbara kvinnan, vars namn var Svarta Björn

Svarta Björn i höga nord
Vilar nu i Nordens jord
Svarta Björn i höga nord